Erik Gatenholm hör till den grupp svenska entreprenörer som inte bara bygger ett bolag, utan försöker flytta en hel bransch. Hans namn kopplas främst till CELLINK och senare BICO, där bioprinting och biokonvergens blev verktyg för att ta life science från laboratorieidé till global affär. Det gör hans resa intressant både för den som följer näringslivet och för den som vill förstå hur svensk teknik kan skalas internationellt.
Det viktigaste om hans roll och karriär
- Han är svensk entreprenör med utbildning från Virginia Tech och Göteborgs universitet.
- Han medgrundade CELLINK i Göteborg 2016, bolaget som senare blev BICO.
- Han var vd till 2023 och styrelseledamot till 2024, och är sedan 2026 styrelseordförande i BICO.
- I dag driver han också Aventix, som utvecklar sensorbaserade mätinstrument för laboratorier.
- Hans profil handlar lika mycket om kommersialisering och global skala som om teknik.
Från utbildning till entreprenörskap i life science
Jag brukar se Gatenholm som en entreprenör som tidigt förstod att teknik bara blir affär när den löser ett konkret problem. Hans utbildningsväg, med företagsekonomi från Virginia Tech och vidare studier i Göteborg, förklarar en hel del av det. Han rör sig naturligt mellan produkt, försäljning och bolagsbygge, vilket är ovanligt nog för att märkas.
Det som gör honom intressant ur ett näringslivsperspektiv är just kombinationen av kommersiell drivkraft och teknisk nisch. Många entreprenörer i deep tech fastnar i själva forskningen. Gatenholm verkar i stället ha lagt stor vikt vid hur en idé paketeras, säljs och skalas. Det är en skillnad som låter liten på pappret men som ofta avgör om ett bolag stannar i labbet eller tar sig ut i världen.
För svenska läsare finns också en tydlig geografisk dimension. Hans resa är starkt kopplad till Göteborgs life science-miljö, där forskning, industri och entreprenörskap ofta korsar varandra. Det är en miljö som kan skapa riktigt starka bolag, men bara om någon lyckas översätta vetenskap till efterfrågan. Det var precis där han hittade sin roll, och det leder oss in på CELLINK-genombrottet.
CELLINK blev genombrottet som satte honom på kartan
Det stora avtrycket kom när han medgrundade CELLINK 2016, ett bolag som senare blev BICO. Kärnan i affären var bioink och 3D-bioprinting, alltså material och teknik som gör det möjligt att skriva ut biologiska strukturer med levande celler. Det låter futuristiskt, men affärsidén var i grunden enkel: forskare behövde bättre verktyg än att blanda allt själva i laboratoriet.
Bioink är ett bra exempel på hur teknisk innovation blir affär när den standardiseras. I stället för att varje forskargrupp ska bygga sin egen lösning går det att sälja en produkt, skapa återkommande intäkter och bygga en global kundbas. Det är här jag tycker att Gatenholm visade sin styrka. Han sålde inte bara en idé om framtida medicin, utan ett verktyg som kunde användas redan nu.
Läs också: Andreas Andersen leder Liseberg - därför spelar det roll
Vad biokonvergens betyder i praktiken
Biokonvergens är ett av de där orden som lätt blir buzzword om man inte bryter ner det. I praktiken handlar det om att kombinera biologi med till exempel robotik, artificiell intelligens, datavetenskap och automation. Det är precis den typen av tvärdisciplinär logik som gjorde BICO relevant för fler än bara en smal forskningsnisch.
Ur affärssynpunkt var det viktigt av två skäl. För det första breddade det marknaden. För det andra minskade beroendet av en enda produktkategori. När ett bolag kan koppla ihop flera teknologier blir det lättare att sälja hela arbetsflöden i stället för enskilda komponenter. Det är ofta mer lönsamt, men också mer komplext att driva. Och det är just den typen av komplexitet som brukar skilja lovande startups från långsiktiga industribolag.
Det gör att hans första stora bolagsresa inte bara var en teknisk framgång, utan också en tydlig lärdom i kommersialisering: bygg något som forskare faktiskt kan använda, och gör det tillräckligt tydligt för att kunna säljas globalt. Nästa fråga blir därför vad han gör nu när den första fasen ligger bakom honom.
Så ser hans roll ut 2026
I 2026 är hans profil tydligt förflyttad från ren operativ grundarroll till en bredare kombination av styrelsearbete, ägande och ny bolagsbyggnad. Enligt BICO:s styrelsesida är han styrelseordförande sedan 2026, samtidigt som han är aktiv som entreprenör och investerare genom Crownegate och medgrundare samt vd för Aventix AB.
Det är ett mönster jag tycker säger mycket om mogna entreprenörer. De försvinner sällan helt från sin bransch bara för att de lämnar vd-stolen. I stället byter de roll: från daglig drift till styrning, kapital och nya satsningar. Det är ofta där erfarenheten får störst värde, eftersom de ser både teknik, finansiering och organisation på samma gång.
| År | Händelse | Varför det spelar roll |
|---|---|---|
| 2016 | Medgrundade CELLINK i Göteborg | Startpunkten för hans roll i bioprinting och life science |
| 2023 | Avgick som vd för BICO | Visade skiftet från operativ ledning till nästa fas i karriären |
| 2024 | Lämnade styrelsen i BICO | Markerade en paus från den mest direkta bolagsstyrningen |
| 2026 | Styrelseordförande i BICO och vd i Aventix | Kombinerar ägande, styrning och ny bolagsbyggnad |
Det här är också relevant för den som följer svenska tillväxtbolag. När en grundare tar steget från vd till styrelseordförande blir det ofta tydligt om företaget faktiskt har byggts för att stå på egna ben. Det är ett styrketest, inte bara en karriärförändring. Därför blir nästa bolag, Aventix, extra intressant att följa.
Vad Aventix säger om nästa fas
Aventix visar ganska tydligt vart hans fokus har flyttat. Bolaget utvecklar sensorbaserade mätinstrument för laboratorier, alltså verktyg som förbättrar datakvalitet, reproducerbarhet och precision i forskning. Det är mindre glamoröst än 3D-bioprinting på ytan, men affärsmässigt kan det vara minst lika viktigt. Forskning blir nämligen bara så bra som de mätningar den bygger på.
Jag tycker att det här skiftet är intressant eftersom det går från att skapa biologiska byggblock till att säkra att experimentdata går att lita på. Det är en naturlig fortsättning för någon som redan visat att han förstår labbmarknaden. Om man kan sälja verktyg som både accelererar och kvalitetssäkrar forskning, då sitter man i ett segment med verklig långsiktig efterfrågan.
| Bolag | Fokus | Vad det säger om honom |
|---|---|---|
| BICO | Bioprinting, biokonvergens och life science-verktyg | Han kan bygga en global plattform runt avancerad forskning |
| Aventix | Sensorbaserad mätning för laboratorier | Han fortsätter på samma bana, men med fokus på precision och data |
| Crownegate | Entreprenörskap och investeringar | Han arbetar inte bara operativt utan också som kapitalallokerare |
På Aventix egna sidor beskrivs han dessutom som medgrundare och vd med lång erfarenhet av att skala internationella verksamheter. Den typen av bakgrund betyder mycket i ett segment där kundresor ofta är långa, säljcyklerna komplexa och kraven på tillförlitlighet höga. Det är inte en marknad där man vinner på snabbt säljsnack. Man vinner på att produkten verkligen fungerar.
Vad hans resa säger om svenskt näringsliv
Om jag ska dra ut den bredare lärdomen så handlar den om hur svensk deep tech faktiskt blir till när den fungerar som bäst. Inte genom att någon bygger något imponerande i labbmiljö och hoppas på det bästa, utan genom att någon kopplar ihop forskning, affär, finansiering och internationell expansion i rätt ordning. Gatenholm är ett bra exempel på just det.
- Han visar att svensk innovation kan bli global om den paketeras som en produkt, inte bara en forskningsidé.
- Han visar att tekniskt tunga bolag behöver lika mycket sälj och marknad som forskning.
- Han visar att ägande och långsiktighet kan vara lika viktiga som titeln vd.
- Han visar att ett entreprenörskap inte behöver sluta i ett enda bolag, utan kan fortsätta i flera faser.
Det finns också en mer jordnära lärdom här. Deep tech låter ofta som något som växer snabbt och elegant i efterhand, men i verkligheten kräver det tålamod. Produkten måste valideras, kunderna måste förstå värdet och finansieringen måste räcka länge nog för att tekniken ska hinna mogna. Det är just därför den här typen av entreprenörer är så intressanta: de förmår arbeta i miljöer där många andra hade gett upp för tidigt.
Det som blir viktigast att följa framåt
Framåt tycker jag att tre saker säger mest om hur nästa kapitel utvecklas. För det första: hur BICO utvecklas under hans ordförandeskap och om bolaget lyckas kombinera stabil styrning med fortsatt innovation. För det andra: om Aventix kan översätta sin teknik till bred användning i laboratorier utan att tappa precisionen som hela affären bygger på. För det tredje: om den svenska life science-marknaden fortsätter att belöna bolag som löser mätbara problem snarare än att bara lova framtida potential.
För läsaren är det här den viktigaste slutsatsen: Gatenholm är inte bara ett namn från en tidigare tillväxtsuccé. Han är fortfarande relevant eftersom han befinner sig precis där svensk näringslivsutveckling är som mest intressant, i skärningspunkten mellan vetenskap, ägande och kommersialisering. Om du vill förstå hans betydelse bör du därför följa mindre av rubrikerna och mer av tre saker: kapitaldisciplin, produktnytta och om tekniken faktiskt löser ett konkret problem i labbet.
