Att räkna fram rätt fakturabelopp handlar sällan om en enda siffra. Du behöver veta vad som ska täcka din egen inkomst, företagets kostnader, skatt, avgifter och den tid som faktiskt går att sälja. Här går jag igenom hur jag brukar räkna när frågan är hur mycket måste jag fakturera, både i enskild firma och i aktiebolag, och varför moms inte ska blandas ihop med det som verkligen blir kvar.
Det som avgör fakturabeloppet är skatt, avgifter och hur mycket av tiden som går att sälja
- Moms läggs på fakturan, men är inte din intäkt.
- I enskild firma ansvarar du själv för preliminärskatt och egenavgifter.
- För inkomstår 2026 är egenavgifterna 28,97 procent för många som är födda 1959 eller senare.
- I aktiebolag måste fakturan täcka lön, arbetsgivaravgifter på 31,42 procent och företagets övriga kostnader.
- Semester, pension och obokad tid behöver finnas med i kalkylen från början.
Börja med att skilja på pris, moms och det som blir kvar
När en faktura skickas är det lätt att stirra sig blind på totalsumman. Det är ett vanligt misstag. Beloppet kunden betalar är inte samma sak som det du faktiskt kan använda i företaget, och det är nästan alltid här osäkerheten börjar. Skatteverket är tydligt med att den som har F-skatt själv ansvarar för preliminärskatt och egenavgifter, inte kunden.
Jag brukar därför dela upp fakturan i tre nivåer: pris exklusive moms, moms och företagets faktiska resultat. Det första är det som påverkar din intäkt. Det andra är bara en skatt som ska vidare. Det tredje är det som ska räcka till lön, vinst, buffert och allt det där som många glömmer när de sätter sitt pris för lågt.
Om du frågar dig hur mycket du måste fakturera är det alltså nästan alltid beloppet exklusive moms som är det viktiga. Resten är viktig administration, men det är inte där din lön skapas. Med den utgångspunkten blir nästa steg mycket enklare.
Så räknar jag ut fakturabeloppet i praktiken
Jag brukar räkna baklänges. Först bestämmer jag vad som ska bli kvar privat varje månad. Sedan lägger jag till företagets kostnader. Därefter räknar jag upp beloppet för skatt och avgifter. Om jag tar betalt per timme delar jag till sist på antalet debiterbara timmar. Debiterbara timmar betyder den tid som faktiskt går att sälja till kund, inte hela arbetsveckan.
En förenklad tumregel i enskild firma är att du ofta behöver drygt 2 kronor i överskott i företaget för att få ut 1 krona privat, om du utgår från en vanlig kommunalskatt och egenavgifter för inkomstår 2026. Med andra ord: om du vill ha ett visst nettobelopp hemma behöver faktureringen ligga tydligt högre än så.
| Privat mål per månad | Antagande | Ungefärligt fakturabelopp exkl. moms per månad |
|---|---|---|
| 25 000 kr | 5 000 kr i företagets kostnader och en normal skattenivå | cirka 58 000 kr |
| 30 000 kr | 5 000 kr i företagets kostnader och en normal skattenivå | cirka 69 000 kr |
| 35 000 kr | 5 000 kr i företagets kostnader och en normal skattenivå | cirka 79 000 kr |
Poängen med tabellen är inte att ge en exakt universalsiffra. Den visar hur snabbt beloppet stiger när skatt, avgifter och kostnader läggs på. Har du högre fasta kostnader än 5 000 kronor i månaden måste de förstås läggas ovanpå. Har du lägre kostnader blir siffran lägre, men inte dramatiskt lägre om du vill kunna leva på verksamheten.
Det här är också skälet till att många undervärderar sitt pris första året. De räknar bara på inkomsten de vill ha, inte på det som försvinner innan pengarna når privatkonto eller utdelningsutrymme. Nästa fråga blir därför hur kalkylen skiljer sig mellan olika företagsformer.
I enskild firma blir egenavgifterna den stora posten
I enskild firma beskattas överskottet i verksamheten. Det gör att du inte kan tänka som en anställd med fast nettolön. För inkomstår 2026 är egenavgifterna 28,97 procent för många som är födda 1959 eller senare, med ett schablonavdrag på 25 procent i deklarationen. Det gör stor skillnad när du räknar baklänges från det belopp du själv vill ha kvar.
Det finns tre saker som nästan alltid slår fel i början:
- Man glömmer att egenavgifterna kommer ovanpå den vanliga skatten.
- Man räknar inte in semester, sjukdagar och obokad tid.
- Man blandar ihop omsättning med vinst och tror att allt som faktureras går att ta ut privat.
Jag brukar se enskild firma som en modell där du måste vara extra noggrann med marginalerna. Det är en bra företagsform för många, men den kräver att du vet vad varje faktura faktiskt behöver bära. Om du fakturerar för lite märks det snabbt, eftersom det inte finns någon arbetsgivare som fyller på mellan uppdragen.
När du har förstått den logiken blir nästa steg att se vad som händer i aktiebolag, där pengarna rör sig på ett annat sätt men kraven på täckning inte blir mindre.
I aktiebolag räknar jag på lön, arbetsgivaravgifter och marginal
I aktiebolag tar du normalt ut lön från bolaget. Då blir det inte egenavgifter på samma sätt som i enskild firma, men bolaget måste i stället betala arbetsgivaravgifter. Den fulla nivån är 31,42 procent på bruttolön. Det betyder att lönekostnaden snabbt blir högre än lönen som står på lönespecifikationen.
| Bruttolön | Arbetsgivaravgifter | Bolagets kostnad för lön |
|---|---|---|
| 30 000 kr | 9 426 kr | 39 426 kr |
| 35 000 kr | 10 997 kr | 45 997 kr |
| 45 000 kr | 14 139 kr | 59 139 kr |
Det här är bara själva lönekostnaden. Vill du dessutom ha pension, försäkringar, bokföring, programvaror och en buffert för svagare månader måste faktureringen ligga högre än tabellen visar. Jag tycker att många underskattar hur mycket marginal ett aktiebolag faktiskt behöver för att bli stabilt över tid.
En praktisk slutsats är att du inte ska sätta priset utifrån vad du vill ta ut privat en enskild månad. Du ska sätta det utifrån vad bolaget måste bära under ett helt år. Det gör priset mer robust och minskar risken för obehagliga överraskningar senare.
Momsen ska passera genom företaget, inte stanna där
Verksamt påminner om en enkel men viktig sak: momsen påverkar inte företagets resultat. Det är precis därför du alltid ska räkna priset exklusive moms först och bara lägga momsen ovanpå när fakturan skapas. För många är det här den punkt där kalkylen börjar kännas större än den egentligen är.
I Sverige är standardmomsen 25 procent på de flesta varor och tjänster, men det finns också 12 och 6 procent för vissa områden. Från och med 1 april 2026 är livsmedel dessutom 6 procent moms, medan restaurangtjänster fortfarande ligger på 12 procent. Det spelar roll om du säljer mat, kultur, transporter eller andra tjänster där momssatsen inte är självklar.
| Momssats | Vanliga exempel | Vad du ska tänka på |
|---|---|---|
| 25 procent | De flesta tjänster och många varor | Standardnivån som gäller oftast |
| 12 procent | Restaurangtjänster och hotell | Vanligt i tjänsteföretag med mat och logi |
| 6 procent | Vissa kultur- och transporttjänster samt livsmedel från 1 april 2026 | Kontrollera vad just din försäljning omfattas av |
Det här är också anledningen till att ett högt fakturabelopp inte automatiskt betyder hög lönsamhet. En stor del kan vara moms som bara passerar vidare. När du ser det tydligt blir priset lättare att sätta rätt från början.
Timpriset avslöjar snabbt om kalkylen håller
Om du säljer tid är timpriset den snabbaste kontrollen av om priset fungerar. Ett år har 8 760 timmar, men nästan ingen egenföretagare kan sälja ens hälften av dem. Semester, administration, säljjobb, möten, fakturering och luckor mellan uppdrag äter upp mycket mer än man först tror. Det är därför debiteringsgrad är så viktig. Debiteringsgrad betyder hur stor del av din arbetstid som verkligen kan faktureras till kund.
Låt oss ta ett enkelt exempel. Om ditt årliga fakturabehov ligger runt 900 000 kronor exklusive moms ser timpriset ut så här beroende på hur mycket du faktiskt kan sälja:
| Debiterbara timmar per år | Timpris vid 900 000 kr per år exkl. moms |
|---|---|
| 900 timmar | 1 000 kr per timme |
| 1 100 timmar | cirka 818 kr per timme |
| 1 300 timmar | cirka 692 kr per timme |
Det här är en av de mest användbara kontrollfrågorna jag känner till. Om ditt timpris bara ser rimligt ut när du antar väldigt många debiterbara timmar, då är priset sannolikt för lågt. Säger siffran tvärtom att du har god marginal redan vid försiktig beläggning, då är du närmare ett hållbart upplägg.
Det här dubbelkollar jag innan priset spikas
- Har jag räknat beloppet exklusive moms och inte blandat ihop det med totalsumman på fakturan?
- Har jag lagt in alla fasta kostnader, även sådant som programvaror, försäkringar och bokföring?
- Har jag räknat med semester, sjukdagar och perioder utan uppdrag?
- Vet jag hur många timmar som faktiskt går att fakturera under ett år?
- Har jag lämnat utrymme för pension och en buffert när intäkterna svajar?
Mitt råd är att hellre räkna lite för försiktigt än lite för optimistiskt. En prisnivå som tål en svag månad är mycket bättre än en som bara fungerar när allt går exakt enligt plan. När du väl har satt en stabil grund blir det också enklare att justera upp priset senare, i stället för att hela tiden försöka rädda kalkylen i efterhand.
