Att få ihop pengarna i starten är ofta den svåraste delen av att bli företagare. I Sverige finns det några offentliga stöd som kan hjälpa, men de riktar sig till olika situationer och har tydliga villkor. Här går jag igenom vad som faktiskt finns, vem som brukar kunna få hjälp och hur du bör tänka för att inte förlita dig på fel typ av finansiering.
Det här behöver du ha klart innan du söker stöd
- Det som ofta kallas starta eget-bidrag heter formellt stöd till start av näringsverksamhet och ges via Arbetsförmedlingen.
- Du behöver normalt vara arbetssökande, ha fyllt 18 år och kunna visa att du inte har kommit igång med verksamheten för tidigt.
- Affärsidé, affärsplan och budget väger tungt. Det räcker inte med en bra idé på pappret.
- Stödet är tidsbegränsat, normalt i 6 månader eller 10 månader om du har en funktionsnedsättning.
- Pengarna kommer i praktiken via ersättningssystemet hos Försäkringskassan, inte som ett fritt företagsbidrag.
- Om du behöver kapital till investeringar kan regionala stöd eller ett lån från Almi vara mer relevant än själva startstödet.
Vad stödet faktiskt är och vem det riktar sig till
Jag brukar börja med att skilja på det folk säger och det myndigheterna faktiskt menar. Det som ofta kallas starta eget-bidrag är i praktiken stöd till start av näringsverksamhet, alltså en arbetsmarknadsinsats för dig som är arbetssökande och har en företagsidé som bedöms kunna ge långsiktig försörjning.
Det är inte ett öppet bidrag för vem som helst. Du måste vara inskriven som arbetssökande och du ska kunna visa att din idé är tillräckligt stark för att vara ett bättre nästa steg än att fortsätta jaga anställning. Arbetsförmedlingen gör också en branschbedömning, och i vissa lägen kan stödet falla bort om verksamheten ligger i ett område där arbetsgivare redan har svårt att hitta kompetens.
Det viktiga här är att stödet inte bara handlar om pengar. Det handlar lika mycket om att få en prövning av affärsidén, ett tydligare upplägg för starten och i vissa fall mentorstöd eller rådgivning. Arbetsförmedlingen uppger också att 85 procent av dem som beviljas stödet startar företag som de kan livnära sig på, vilket säger en del om att myndigheten söker hållbara idéer snarare än snabba experiment. Nästa fråga är hur den prövningen faktiskt ser ut i praktiken.
Så bedöms affärsplanen och budgeten
Om jag själv skulle bedöma en ansökan skulle jag inte börja med loggan eller namnet på företaget. Jag skulle börja med frågan: finns det en verklig marknad, går det att ta betalt och håller siffrorna även om det tar längre tid än planerat?
Det är precis därför affärsplanen och budgeten väger så tungt. Du behöver visa vem kunden är, varför kunden ska välja dig, vad du ska ta betalt och hur pengarna ska räcka tills intäkterna kommer igång. Verksamt rekommenderar att du räknar på startkapital och löpande kostnader för minst sex månader, och det är en rimlig miniminivå att utgå ifrån i en seriös kalkyl.
| Det som bedöms | Vad som brukar stärka ansökan | Vanlig svaghet |
|---|---|---|
| Marknad | Du kan förklara vem som köper, hur ofta och varför du har ett tydligt erbjudande. | Allmänna formuleringar som inte visar att kunderna faktiskt finns. |
| Prissättning | Du visar hur priset hänger ihop med kostnader, tid och marginal. | Priser som känns önskade snarare än beräknade. |
| Likviditet | Du har en plan för hyror, skatt, inköp och privata kostnader under uppstarten. | Du räknar bara på försäljning, inte på när pengarna faktiskt kommer in. |
| Risk och genomförbarhet | Du visar att du förstår tillstånd, konkurrens och praktiska hinder i branschen. | Du antar att allt löser sig när företaget väl är registrerat. |
Min erfarenhet är att de bästa ansökningarna är konkreta utan att vara överpolerade. De visar inte bara vad idén är, utan också hur du klarar de första månaderna om försäljningen blir långsammare än väntat. När det sitter blir nästa steg ganska rak: själva ansökningsvägen.
Så söker du stödet steg för steg
Jag skulle själv hålla processen enkel och ordnad. Du tjänar nästan alltid på att först säkra underlaget och först därefter trycka på för beslut.
- Var inskriven som arbetssökande och ta kontakt med Arbetsförmedlingen tidigt.
- Beskriv din idé tydligt och förklara varför företagandet är en realistisk väg till försörjning.
- Gör en affärsplan och en budget som visar både intäkter, kostnader och likviditet.
- Vänta in bedömningen innan du registrerar företaget eller startar verksamheten.
- Om du blir godkänd registrerar du företaget och söker de tillstånd som krävs.
- När programmet är igång ansöker du om ersättning hos Försäkringskassan enligt de regler som gäller för programdeltagare.
En detalj många missar är att du under förberedelsetiden normalt fortfarande ska söka jobb och lämna aktivitetsrapport varje månad. När programmet väl är igång och företaget är startat behöver du däremot inte söka arbete under de sex månader som stödet varar. Har du en funktionsnedsättning kan perioden vara längre, upp till tio månader. Det är alltså en planerad brygga, inte en permanent lösning. Därför är det också viktigt att förstå hur pengarna faktiskt fungerar.
Hur pengarna fungerar under uppstartsperioden
Det här är den del som många blandar ihop med ett vanligt företagsbidrag, och där blir missförstånd dyrt. Pengarna du får under perioden är kopplade till ersättningssystemet när du deltar i ett program. Vid aktivitetsstöd med grundbelopp är nivån 365 kronor per dag före skatt för ett heltidsprogram. Ersättningen kan betalas ut för högst fem dagar i veckan, och deltar du på deltid blir beloppet lägre.
Om du i stället har rätt till inkomstrelaterad ersättning påverkas nivån av din tidigare situation, så där går det inte att säga ett enda fast belopp för alla. Det viktiga är att du inte planerar företagsstarten som om stödet vore en stor startkassa. Jag ser det mer som en trygghetsbrygga medan företaget får fart.
Du får också rådgivning under perioden, och i vissa fall mentorstöd. Det kan göra större skillnad än man först tror, särskilt om du är duktig på ditt hantverk men osäker på skatt, bokföring, avtal eller marknadsföring. När stödet tar slut behöver du ha bestämt om du ska fortsätta driva företaget eller gå tillbaka till att söka arbete. Det är en tydlig gräns, och det är därför många behöver kompletterande finansiering redan från början.
Andra finansieringsvägar som ofta passar bättre
Jag tycker att det är här många företagare borde vara mer pragmatiska. Om du behöver pengar till datorer, maskiner, lager, lokal eller lansering är det ofta inte ett starta eget-stöd du egentligen jagar, utan ett sätt att finansiera själva investeringen.
| Stöd eller finansiering | Passar när | Det viktiga att förstå |
|---|---|---|
| Stöd till start av näringsverksamhet | Du är arbetssökande och behöver en brygga in i eget företagande. | Det är tidsbegränsat och kräver prövning av affärsidén. |
| Regionalt investeringsstöd | Du ska göra en investering i vissa delar av landet. | Stödet kan delfinansiera materiella och immateriella tillgångar, men det är plats- och villkorsstyrt. |
| Stöd från Regionalfonden | Ditt projekt passar en aktuell utlysning. | Det handlar om projektfinansiering, inte om ett generellt startbidrag. |
| Almi-lån | Du behöver kapital men kan betala tillbaka det över tid. | Det är ett lån, inte ett bidrag, men det kan vara mer realistiskt än att vänta på ett stöd som aldrig passar din situation. |
Verksamt samlar dessutom rådgivning, utbildningar och olika former av finansiering på ett ställe, vilket är användbart när du vill jämföra alternativ utan att hoppa mellan för många sajter. Om du vill vara försiktig med din privatekonomi är det ofta klokt att kombinera egna medel med ett mindre lån eller rådgivning i stället för att hoppas på ett enda stort stöd. Nästa steg är att undvika de misstag som oftast fäller ansökningar.
Misstag som sänker ansökan snabbast
Det här är de vanligaste felen jag ser när någon vill ha stöd till att starta företag. Felen är sällan dramatiska var för sig, men tillsammans gör de ansökan svag.
- Du räknar med intäkter för snabbt och för högt.
- Du har ingen tydlig likviditetsplan för de första månaderna.
- Du har redan startat verksamheten innan stödet är prövat.
- Du bortser från skulder hos Kronofogden eller betalningsanmärkningar.
- Du beskriver en idé, men inte vilka kunder som faktiskt ska köpa.
- Du har ingen plan för vad som händer när stödet tar slut.
Det som ofta fäller en ansökan är alltså inte att idén är dålig, utan att underlaget inte visar att företaget klarar verkligheten. Jag brukar säga att en bra ansökan inte behöver vara perfekt, men den måste vara trovärdig. Och just trovärdighet byggs bäst genom att du tänker igenom starten som en affär, inte som en dröm om att få pengar först.
När stödet blir rätt verktyg och inte fel mål
Om jag skulle börja från noll i dag skulle jag göra tre saker direkt: först prata med Arbetsförmedlingen om förutsättningarna, sedan bygga en startbudget som klarar minst sex månader, och därefter jämföra stöd med lån och lokala utlysningar. Det är oftast där den verkliga skillnaden ligger, inte i om ordet bidrag låter bättre än lån.
För många är den bästa lösningen en kombination: ett tidsbegränsat stöd som ger andrum, egna sparade pengar som visar att du själv tar risk, och en extern finansiering som matchar det du faktiskt ska köpa in. Då blir stödet ett verktyg för att bygga något hållbart, i stället för ett hopp om att pengarna ska lösa affären åt dig.
Det är den inställningen som brukar göra störst skillnad när man vill starta eget i Sverige och samtidigt undvika att fastna i fel typ av finansiering.
